| |
Med epilepsi menar man en sjukdom som kännetecknas
av återkommande epileptiska anfall. Anfallen kan yttra sig som kramper
i hela eller bara vissa delar av kroppen med olika grad av medvetande.
Mellan anfallen är hunden helt frisk. Epilepsi kan vara sekundär
till en påvisbar skada i hjärnan som till exempel yttre våld, hjärntumör
eller hjärnhinneinflammation. Oftast kan man dock inte påvisa någon
orsak till epilepsin. Dvs orsaken till sjukdomen är hos dessa okänd.
Epilepsi debuterar oftast när hundarna är mellan ett och tre år
gamla. Vid krampanfall före sex månaders ålder eller efter sju års
ålder finns oftast en påvisbar orsak till sjukdomen.
Epilepsi har påvisats hos många hundraser och hos vissa raser
har man också visat att sjukdomen är ärftlig. Av det skälet bör
hundar med epilepsi inte användas i avel.
|
| Symptom |
Ett krampanfall inleds oftast med att hunden
är orolig, ett tillstånd som kan pågå under flera timmar. Vid själva
krampanfallet spänns musklerna i kroppen och hunden faller omkull.
Sedan följer rytmiska ryckningar i benen, ansiktet och halsen. Oftast
saliverar hunden kraftigt samt att den ibland även kissar och bajsar
på sig. Anfallet brukar vara i 1-3 minuter. Efter anfallet reser
sig hunden upp och verkar förvirrad och orolig. Det tar i regel
flera minuter innan hunden känner igen ägaren. Ibland tar det upp
till ett dygn innan hunden är helt normal till sättet igen. Epilepsi
utan orsak kan inte botas. Däremot kan man behandla hundarna med
krampdämpande medicin som ges som tabletter. |
| Behandling |
Behandling brukar inte sättas in om hunden
bara har enstaka anfall. Om anfallen däremot kommer ofta eller är
väldigt långa behandlas hundarna. Behandlingen blir då oftast livslång.
Det är inte alltid som behandlingen lyckas hålla hunden helt fri
från anfall. Ibland kan flera anfall avlösa varandra med mycket
korta mellanrum. Detta tillstånd kallas för status epilepticus och
kan vara livshotande eftersom hjärnan utsätts för syrebrist. Ett
sådant tillstånd kräver akut veterinärvård eftersom tillståndet
måste brytas med krampdämpande injektioner.
En hund med epilepsi fungerar oftast mycket bra i vardagslivet.
Troligen lider inte hunden under själva anfallet eftersom den
då vanligen är medvetslös. Eventuellt kan fasen med förvirring
och oro innebära psykiska obehag för hunden.
|
